Hagman

Kvicksund, 14.00. På ena sidan, Stockholms bästa fotbollsspelare. På andra sidan, Södermanlands. Plus mig i målet!!!

Matcherna, ja det var två stycken, spelades 2*35. Tjugo minuter kortare än vanliga matcher alltså, men det behövdes för vissa spelade båda efter varandra. Det började dåligt med fyra (!) snabba baklängesmål. Frågar man mig kunde jag inte göra så mycket på hälften, och resten var bara otur xD

För 1 år sen hade jag deppat ihop totalt efter två baklängesmål så tidigt i matchen, följt av två till. Men nu stannade jag upp, drog ett djupt andetag och förstod att det bara skulle bli värre om jag funderade mer på det. Så jag sparkade in bollen på plan och bet ihop. Det är jag stolt över, eftersom det är en klar förbättring!

Resten av matchen höll jag nollan. Visserligen med god hjälp av Södermanlands bästa backlinje, men ändå. Skönt, tänkte jag när domaren blåste av första matchen. Men än var det inte slut...

IFK-Josefin tog plats i målet andra matchen. Hon gjorde en kanonmatch som vanligt och släppte bara in ett mål. Men i halvtid förklarade hon att hon hade ont i knät och inte kunde spela mer. Det var bara att dra på sig den röda målvaktströjan och sätta på sig handskarna för mig igen. Jag gjorde en ok match fast jag släppte in ett mål till, tycker jag. Men gud vad skönt det var när domaren blåste!!

BTW, Jag kände mig som om jag stod i en AIK-klack och hejade på Hammarby. Vad har jag i distriktslaget att göra :P?
Fast matchstället var i alla fall snyggt... xD